Ännu en gång har jag levererat på kontoret.
Och det är inte alla som kan stoltsera med sådana vackra ting efter endast en 8timmars arbetsdag.


   Julfesten är i sitt startskede:
Min plan var att ta fram det tunga artilleriet till slutet av kvällen, men både att jag inte finner min tidigare gömda bong och golvets frånvaro tyder på att något redan funnit den.


  Gruppfoto:
Ett ganska tydligt tecken på sikten genom min mask är på denna bild.

- Åhhh alla tittar in i kameran och skålar!


  Även fast man hyrt in schysta artister som framträder blir det ändå svårt att konkurrera med den actionspäckade lottningen inför Fotbolls VM i sommar. (att jämföra med en riktigt seg och utdragen bingokväll där kostymklätt folk försöker uttala länder på riktigt knackig engelska, lägg även på ett gäng påklistrade applåder vad varje dragning)



  Kväller blir till natt och som vanligt stiger stämningen när den allmänna nivån sjunker. Kvällen hjälte blir mannen som glider runt med saxofonen och kör stenhård Technoo.
 

  


  Vaknar upp trött och sliten dagen efter.
När jag går igenom bilderna ifrån gårdagen möts jag av denna vy.
Jag har alltså spelat in en film rätt sent, det som får mig att radera filmen utan att titta på den är följande.

1. Jag har inget minne av denna inspelningen.

2. De busiga och glansiga ögonen som tyder på att jag kommer säga / göra något som jag inte gör vanligtvis.

3. Det nöjda leendet tyder på att jag skall göra något ovanligt dumt.

4. Min fluga avslöjar att jag inte riktigt har full koll på läget i denna sunden.


  Julpyntar dag och nu har vi slitit hela dagen med att få upp murbelysningen. (grön pil)
Utan att ha tänkt på det, men vi ser ingenting av belysningen själva när vi är inomhus.
Vi har än en gång fallit för att försöka bräcka våra grannarna i diverse tävlingar som man ofrivilligt hamnar i när man flyttar till villaområde.