Veckan startar hemma tidigt på morgonen då ett plan skall hinnas med.

Detta är två meddelanden du inte vill vakna till på avresedagen..
 


  ...för er som trodde Apple var det största utsugarföretaget så kan jag berätta att det finns ett annat fruktföretag (Kiwi-travels) som tagit det hela en nivå högre.
Här trumfar Kiwi med att höja priset på flygbiljetten, EFTER att den är bokat och bekräftad.....


  ..Ah, perfekt bilåkar-väder för en stressig morgon till Arlanda.
Bakhjulsdrift och dubbfritt kommer göra denna resa till en harmoniskt och avkopplande skridskotur.


  Både fattigare och väg-slirad hinns det i tid.
På väg upp i skyn, och själv har jag fått det viktigt jobbet som ving-väktare.
Det är alltså jag som skall varna om vingen lossnar, sprängs eller liknande. Med andra ord är jag ungefär lika viktig som pilotens roll i denna transporten.



  .. Några timmar senare och ännu ett utmärkt utfört arbete avklarat och de båda vingarna flög oss ned till Lissabon.


  Inte nog med att vi tagit oss söder ut, nu tar vi även in på den högsta takbaren vi hittar för att komma så nära Solen som möjligt.
Med detta så kommer vi att maxa ute-tempuraturen upp till +20.


  På väg till kvällens restaurang noteras att julen här verkar vara mer generös här än hemma. Jag hoppas fortfarande Malin kommer bli nöjd över min nyckelring jag köpt henne..


  ..Inte nog med att portionerna ser rätt snåla ut, dessutom som i detta fall är bara ca 40% ens ätbart..


  Som tur är kompenseras jag senare med en hög potatis och tillhörande grönkål.
Dock av bildens tolkning verkar andra gäster ha blivit mindre nöjda när varmrätten serverats.



  ..Motsvarigheten av exotifiering när utlänningar ser "varning för älg"-skyltar blir det när man som utlänning här ser varningar för jordbävningar.


  Redan dag två börjar hemlängtan krypa närmre.
Som tur är hittar jag snabbt en substitut som påminner om hemma och den galopperande ångestkänslan kan tillslut försvinna.


  ..Jag som tyckte det var lite läskigt att måla en blå fondvägg hemma, - tänk om det blir för färgglatt? Här verkar de totalt lämnat sin comfort-zone.
På väg mot: Castelo de S.Jorge


  Beviset på att den gamle mannens knän fortfarande klarar tycket ifrån 1000 trappsteg.


  Att vi tagit oss högt upp för att titta på detta fort och utsikt råder det ingen tvekan om när man både ser till  San francisco's Golden Gate bro och Rio de janeiro's Jesus staty.

(I Lissabon tillverkades Jesus-statyn först och bron har de totalt kopierat ifrån GoldenGate)


  Mitt i allt som händer har jag glömt att visa upp mitt hotellrum.
Här står jag stolt och visar entren in.


  Kvällen avslutas på det här stället som jag har svårt att skilja ifrån om det är en kyrka eller ett öl-museum.

Fördelen här var i alla fall att man fick valuta för kollekten man betalade in.
 

  


  Här stoltserar jag på stortorget med det som de på det Italienska cafeet gav mig när jag frågade efter en "Coffe to go".


  Nytt restaurangbesök och här får man verkligen ha ögon i nacken då alla möjliga odjur smyger upp på en.


  ..Desto mer tid vi är här nere så blir jag mer och mer konfunderad över Portugisernas matkultur.


  Under dagen som varit så har jag känt mig lite krasslig, som om jag haft någon sorts elakartad bakterie i kroppen.
Man vill ju inte vara sjuk när man turistar i utlandet så det ända rätta var att beställa in lite desinfektionsmedel som skulle kunna ta kål på allt vad bakterier heter.






 ..Så där ja'. Några drinkar senare och en nakenpromenad mår man ju som en prins igen.


  ..Väcker upp gänget på bästa sätt, dock verkar det av någon konstig anledning dålig uppslutning vid frukost-drinkbordet..


  ..På väg på turist nya uppdåd..


  Som ni kan se har vi två likasinnade på samma selfie.
Det här med luftburen transport verkar inte passa någon av dem så bra.


  *Vy vid "Jesus fötter" 110 Meter upp ifrån tidigare bild.


  ..Här har vi en av Lissabons absolut populäraste turistmål,
och som ni kan se är tornets utformning lika majestätisk som turistkön in i tornet.. Belémtornet



  Lunch:
Kombinationen: Frisyren, Mustachen och Leendet har nog mig aldrig tagit tankarna så nära den tyske ledaren som vid detta tillfälle.


  ..som en gamal korthaj beställer vi såklart in lite "poker"-skumpa eller vad det nu är.. Dock så upptäckte vi att notan inte är i turkiska lire utan i Euro... Då var det tur att man hade sina Nike skor på samt tillhörande försprång mot kyparen.
Armand de Brignac




  Efter en dag full av stadsvandring kommer suget efter något mer uppfriskande.
Tryggt att veta att även här går säkerheten först, viktigt med utmarkerad nödutgång ifall något oväntat skulle hända i Glassomobilen.



  Apropå Glassigt, när vi tillslut går vilse och behöver mobil guidning tillbaka till hotellet, är det endast det finaste Lissabon har att erbjuda som duger som transport.



  Hela gänget samlat på en restaurang vars uppenbarelse skulle få själva stadshuset att blekna...


  ..till ochmed pissoarerna var gjorde i marmor..


  ..den ända jobbiga var att man fick ha ihjäl sin mat själv..


  .. återigen ser vingvakten till att vi kommer hem tryggt och som ni kan se skiner solen ute, kanske har vädret slagit om till vår igen hemma i Sverige?..



  .......



Varierande turistbilder ifrån Lissabon nedan: